Bakgrund och lite tankar om måleri

Rolf Wernersson

Utgångspunkten för mitt skapande är som för de flesta, naturen och själva livet. Det genialt vackra som idé, hur allt fungerar tillsammans. Den underbara skönhet som omger oss, om och när vi ger oss tid att landa, komma ner på djupet och använda våra sinnen fullt ut.

Man står mitt i det ofattbara stora och söker ett språk för det obegripliga. I sitt innersta är man ensam och grammatiken blir då lätt unikt personlig. Kan så ändå hända att då och då man kommer nära, snuddar, nästan vidrör och berör.

Många målningar kan väl ses som inre landskap som intuitivt vuxit fram på duken. jag menar att allteftersom bilden börjar ta form så styr målningen i sig hur arbetet ska gå vidare och motiverar penseldrag och färgklickar. Jag blir mer till ett verktyg i ett slags känslorum. 

I de bilder som jag kallar för "Human being" så strävar jag efter att osminkat visa just människa. Jag har medvetet gett mig friheten att "slarva" med proportioner. Några figurer har jag gett androgyna drag för att i viss mån sudda ut gränser mellan manligt och kvinnligt. Vad gäller existentiella frågor så brottas vi ju med samma tankar oavsett kön. I bilderna på temat "Everything disappears" och "Fragment"  handlar det mycket om allts förgänglighet och  kanske åldrande. Men också om vad vi som människor "ställer till med".  Vi har att välja mellan gott och ont. Vi blir ofta både offer och förövare på en och samma gång. Dessa bilder är nakna och avskalade för att vara tidlösa och inte bundna i tid och rum. Vi är vad vi är en stund på jorden.