NV 10

När man hittat ett nytt intresse, något som man brinner för, får man lätt en önskan att ens närmaste också ska upptäcka det "fantastiska". Man vill ju så gärna dela med sej. En aktivitet blir på något sätt lite mindre stollig om flera håller på med den. Jag pratade med min kära hustru om de små röda cyklarna som gubbarna åkte på när jag var liten. Jag berättade om vindstrutar och läderjackor, om läderhuvor och fräcka mc-glasögon. När jag hittade bilder på små röda motorcyklar så visade jag dem för Annika och lobbade så gott jag kunde. Visst skulle hon ha en egen cykel så vi kunde åka tillsammans, hon har ju också behörighet att köra mc på sitt bilkörkort. Den som söker skall också finna. För en ringa penning stod ett renoveringsobjekt 2 mil härifrån. Det var en NV, vilket står för Nymanverken som gjorde motorcyklar i Uppsala.

Jag letade upp bilder på sådana vackert renoverade maskiner och visade Annika. Hon tyckte de såg fina ut, det tillsammans med min stora entusiasm gjorde att vi hörde oss för. Varför är det alltid så, att det är en massa intressenter när man vill ha något? Vi var tvungna att bestämma oss på en gång om det skulle bli affär. Vi slog till, lånade kärra och gav oss iväg i vinterkvällen. I ett stort parkeringsgarage träffade vi säljaren. En gänglig yngling med slängig gång och med ett vokabulär där svordomar frekvent ingick som en naturlig del i varje mening. Han gick före och visade vägen. Så förbannat grann är väl inte fanskapet, men han gick så in i helvete förra året, djävlar vad vi körde. Han snackade oavbrutet. Kanske var han något generad. Där stod vi ett medelålders par, i ett litet kyffe som från golv till tak var tapetserat med utvikningsbilder av nakna unga kvinnor i utmanande poser. Jag tittade på motorcykeln, Annika hade ingenstans att fästa blicken och säljaren höll låda. Han hade rätt i att så förbannat grann var väl inte fanskapet. Motorcykeln var kladdigt penselmålad i brunt och orange. Bakskärmen var kapad, fram och baklykta saknades och sadelgummit hängde knappt ihop. Men sagt är sagt och han fick sina pengar. Vi lastade och åkte hem.